Vilken roll jag än har — klassens clown, klubbens auktoritär, kvinnan i relationen — vilken roll jag än vill ifrågasätta och göra mig fri från, kan jag aldrig förklara min situation helt och hållet med att en omvärld tvingar mig att spela en viss roll. När jag lägger hela skulden utanför mig själv lägger jag också hela lösningen där. Och jag gör mig själv till ett offer. Man har kanske inte alltid möjlighet att välja i varje enskild situation, men man måste heller inte fortsätta spela med, man kan ändra. Ytterst ligger valet hos mig själv, till syvende och sist är det jag själv som måste bemyndiga mig själv och välja något annat.