Skriva

Att be en reflekterande, läsande och skrivande människa att skriva något, ”vad som helst, det behöver inte vara så bra, bara det blir något”, är ungefär som att be Picasso att måla ”en vanlig solnedgång med några hästar betande på en äng”. Jag har inte skrivkramp eller ångest, jag har bara inte lust eller inspiration att skriva åt dig eller det du ber mig om. Vill du ha en text som är lagom, skriv den själv.

Å andra sidan, när man gått och spänt sig över den där jävla texten i några dagar, veckor eller månader och äntligen och till slut värker ur sig något som faktiskt är bra, då är lättnaden och lyckan ungefär som efter bra sex. Man är lättad, glad och genuint lycklig. Man går annorlunda och solen skiner och alla ler bakom uppfällda kragar. Underbart! Det kanske är därför man söker den gång på gång? Men inte som en irrationell ångest eller skrivkramp, utan som en kreativ process med en tillfredsställelse värd all vånda.

Skrivångest

Jag skriver några rader, gråter lite, vankar av och an och försöker hålla ångesten i schack och ladda upp inför nästa omgång av några rader. Jag fattar pennan och tar tveksamt sats igen.

Skrivångest.

Det är ofattbart att det kan vara så svårt att skriva en uppsats. Jag har inga problem med att skriva annars. Jag kan skriva en novell, en roman eller fylla en blogg på en kväll. Men när jag ställs inför att skriva en uppsats tillintetgörs jag i en svettig sörja av ångest, gråt och magsår och jag får slita fram varenda tanke, vartenda ord.

Det är sjukt.

I början hjälpte det att skriva om skrivångesten, så att jag kom igång med att skriva åtminstone någonting, så kunde jag fortsätta av bara farten och smyga över skrivandet till uppsatsen. Men det fungerar inte längre. För varje gång blir det svårare och svårare att lura mig själv, och jag kommer närmare och närmare problematikens verkliga kärna, därmed blir också lösningarna svårare och svårare. Snart står jag väl inför den verkliga knuten, vad den nu än består av. Jag är nästan intresserad.

Jag måste kissa, sedan ska jag skriva lite till. Jag lovar, jag ska.